söndag 30 oktober 2011

Anmälda till Grand Prix

Agility Grand Prix i Sthlm coming up. Har anmält ett gäng då det är bra och opartiska domare som dömer.

Pet Class:
Dr Fill - (Veteran)
Frasse
Boba
Pejl
Angel
Phantom

Standard:
Boba (hi rublpt)

Agility #1 & #2 Klass A:
Angel
Phantom
Pigge
Shmi

Agility #1 & #2 Klass B:
Boba
Pejl
Aayla
Judit
Frasse

Eventuellt avanmälningar i ena Agility B-klassen då ny domare skall tillsättas. En av domarna jag befarar tillsätts är en person som är väldigt negativ och som inte kan döma proffessionellt. Hon gör medvetet sämre bedömningar på personer hon inte tycker om, vilket jag inte tycker är okej.

Plus fyra

Det är inte bara råttor som lämnat oss senaste tiden, utan ett litet gäng har även flyttat in.

Tezzlans Boba Fett och Tezzlans Chewbacca kom i början på juli.
Boba
Boba är den mest energiska råtta jag någonsin träffat på. På sin premiärutställning fick han "Som ett X2000" på Helhetsintryck. Och i agilitydebuten placerade han sig på en andraplats, fick cert och vart uppflyttad till Agility B. Man brukar säga åt folk att tänka innan dom gör något/talar. Boba tänker inte ens EFTER han gjort något...

Chubby
Chubby tar livet lite mer med ro än Bob, men även här kan det vara bra speed emellanåt. Det märks dock att Chub är lite mer av en tänkare. Han kan freeza i 5-10 sekunder emellanåt, innan han kastar sig ut på sitt precis uttänkta uppdrag.

Även två minisar flyttade in för bara en vecka sedan. Pappa till dessa är Bäsen, mamma är Sandra Lindmans hona Hea. Dom har inte fått några smeknamn ännu, för mig tar sånt tid. Men dom har ju sina registrerade namn..

Love Phantom

Love Phantom
Boba light. Full rulle och totalt orädd för allt. En liten kleptoman dessutom som ska stjäla allt från sladdar till svansar.
The Angels Sin
The Angels Sin
 Bedårande sööööt kille med alldeles för stora öron. Väldigt framåt och orädd, men snäppet mer tillbakadragen än sin bror.

Minus fem

Sedan sist har ett gäng råttor lämnat oss.

Blå fick en stor abcess vid käken/örat. Han blev hängig och fick problem med andningen och fick ganska snart somna in hos veterinären.

Trasan blev gammal och skruttig. Magrade av, började rossla allt mer och till slut blev det för mycket. Ingen livsgnista kvar och då tog vi beslutet.

Räkan fick, liksom sin far Vilhelm, problem med andningen på äldre dagar. Efter upprepade andnödsattacker där kortison inte verkade beslutade vi att han skulle få somna in.

Bäsen fann vi död i buren en morgon. Av hans position att döma måste han ha somnat in för gott i sömnen. Han var frisk som en nötkärna hela livet så vi blev väldigt förvånade, men samtidigt var han över två år och unget ungdjur längre.

Janne fick en abcess liknande Blå. Vi valde dock att operera denna, två gånger. Vi spolade rent dagligen, hade insatt dränage med mera, men det blev aldrig bättre. Efter att ha fått somna in kunde veterinären konstatera att det var en infektion i en av molarerna som orsakat detta och att inget kunnat göras.


Vissa individer ligger en varmare om hjärtat, vare sig man vill erkänna det eller ej. Det har varit ett jobbigt sista halvår då jag förlorat dessa herrar ovan men jag är samtidigt otroligt glad för att jag fick lära känna alla dessa fantastiska råttor, och umgås med dom varje dag.