Minus fem

Sedan sist har ett gäng råttor lämnat oss.

Blå fick en stor abcess vid käken/örat. Han blev hängig och fick problem med andningen och fick ganska snart somna in hos veterinären.

Trasan blev gammal och skruttig. Magrade av, började rossla allt mer och till slut blev det för mycket. Ingen livsgnista kvar och då tog vi beslutet.

Räkan fick, liksom sin far Vilhelm, problem med andningen på äldre dagar. Efter upprepade andnödsattacker där kortison inte verkade beslutade vi att han skulle få somna in.

Bäsen fann vi död i buren en morgon. Av hans position att döma måste han ha somnat in för gott i sömnen. Han var frisk som en nötkärna hela livet så vi blev väldigt förvånade, men samtidigt var han över två år och unget ungdjur längre.

Janne fick en abcess liknande Blå. Vi valde dock att operera denna, två gånger. Vi spolade rent dagligen, hade insatt dränage med mera, men det blev aldrig bättre. Efter att ha fått somna in kunde veterinären konstatera att det var en infektion i en av molarerna som orsakat detta och att inget kunnat göras.


Vissa individer ligger en varmare om hjärtat, vare sig man vill erkänna det eller ej. Det har varit ett jobbigt sista halvår då jag förlorat dessa herrar ovan men jag är samtidigt otroligt glad för att jag fick lära känna alla dessa fantastiska råttor, och umgås med dom varje dag.