Girls, Girls, Girls

Den första tjejen fick snabbt smeknamnet Pirayan, och blev inte alls långvarig. Hon bet hål i både mig och min sambo dagligen, efter två veckor vågade vi knappt ta i henne längre och hon fick flytta hem. (Nu är hon åter helt normal. Hon verkade bara hata oss av någon anledning). Vid återlämnandet fick vi istället med oss två systrar hem, två små flickor som från början var tänkta att bli ormmat, men som räddats från detta hemska öde. Det provsmakas, men inga bett, så dom har fått stanna och Tuva är superglad över att ha kompisar igen.